Dikter av Anonym

Solen lyser igenom alla moln, även de som Solen själv skapade för människans skydd.
Vad är att sälja sin själ och vad är den värd? En blev två och lögnerna tätnade likt molnen.
Solen sken igenom för människan kände Solen och såg hennes hopplösa försök bakom dess moln.
Människan har bränt sig allt för många gånger men törs inte söka skugga ty Solen är allt som är att leva för ty människan är bländad.
Cancern sprider sig snabbare av lögnerna.

Om dagen en, var natt en annan.

Det var en gång, en gång, en gång.

Det som var var och det som är, var inte.
Kärlek är gråt och gråt är inte som det var en gång, en gång, en gång.
Under samma sol men ändå så olika, två liv delade av omständigheter.

En väg i skuggan framåt, det var en gång, en gång, en gång.

Annorlunda. För presens är inte perfekt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0